Blogglogga ny vit 65 x 65
Camino Francés

Trabadelo till Triacastela

Under 2024 bygger jag om etappsidorna för Camino Francés. Därför är innehållet bristfälligt och oredigerat. Det är oklart när de nya sidorna är klara. 

Ta gärna del av min Caminoskildring ”Den tidlösa vägen” istället där du får en mycket levande skildring av alla etapper på Camino Francés och Finisterre. 

Alltså: härifrån blir det som att gå Caminon genom ett större vägarbete när du klickar dig fram på etapperna.

En omväxlande etapp

Den här dagen började i den lilla byn Trabadelo som ligger i en grönskande dalgång längs en liten flod. Strax efter Trabadelo kommer vi till en liten ”playa” vid en uppdämd del av det lilla vattendraget. Vägen går vidare i dalen förbi pittoreska hus, genom trolska lövskogar där man nästan väntar sig att en vitskäggig druid ska sitta vid en ek och meditera. Små åkerlappar och betande kor med bjällror om halsen vittnar om traktens småskaliga jordbruk. Högt över våra huvuden ser vi Galiciens mycket höga vägbroar där bilarna far fram mot kuststäderna. Efter några kilometer börjar det bära rejält uppåt under ett par timmar. Vi går på små stiga längs bergssidan. Utsikten är fantastisk om vi inte har oturen att hamna insvepta i dimma eller molnbankar. Så småningom når vi O’Cebreiro (se bildgalleriet nedan). Det här är en samling pittoreska byggnader i sten, vissa med sina unika, koniska halmtak bevarade. Det är rätt mycket turister här och även många cyklande pilgrimer. De senare gillar att rasta här efter den långa uppförsbacken före byn. Det finns flera små matställen. Ett härbärge finns om man går rakt igenom O’Cebreiro och ut på andra sidan.

Magiska O'Cebreiro
Magiska O'Cebreiro
Pilgrimsresan av Paolo Coelho
Pilgrimsresan av Paolo Coelho
Mirakelkyrkan i O Cebreiro
"Mirakelkyrkan" i O Cebreiro

Mest känd är O’Cebreiro för sin kyrka som är förknippad med ett medeltida mirakel:Någon gång på medeltiden sägs en präst i den lilla kyrkan i O’Cebreiro ha häcklat en bonde som hade trotsat en snöstorm för att komma till kyrkan en vintersöndag för att få nattvarden. Prästen ska ha sagt: ”Är det värt att utsätta sig för det här vädret för en bit bröd och lite vin?” Brödet och vinet skulle då genast ha förvandlats till kött och blod inför den chockade prästen. Det som hävdas vara köttet och blodet finns kvar till beskådande i kyrkan. Samma kyrka spelar huvudrollen i upplösningen av Paulo Coelhos Pilgrimsresan. 

Bredvid ingången till den lilla kyrkan står en byst av en man med glasögon och sympatisk uppsyn (se bild i galleriet nedan.) Det är en minnesplats för prästen Elías Valiña Sampedro. Massor av stenar, målade i regnbågens alla färger ligger runt om statyn, ditlagda av tacksamma pilgrimer. Han är nämligen en av dem som allra mest har bidragit till att pilgrimsvandringarna på El Camino har återuppstått i vår tid. Bland mycket annat, var det han som började märka upp hela leden med de karaktäristiska gula, målade pilarna. Han reste själv runt i sin gamla Citroën och målade pilar på 1970- och 80-talet. Han dog endast 60 år gammal och begravdes då i kyrkan i O’Cebreiro.

Jag valde att vandra vidare hela vägen till Triacastela denna dag. Vägen går nedför under en stor del av den halvan av etappen. Ett par bergskrön passeras dock. Alto do San Roque och Alto do Poio. Därefter kommer en rad småbyar där jordbruket blir tydligt. Korna bor tillsammans med människorna mitt i byarna, vilket inte minst märks på mängden kospillning på gatorna.

Triacastela är en relativt liten ort men många väljer att övernatta här. Det finns ett antal härbärgen och bed & breakfasts att välja på, men det kan bli konkurrens om sängarna här eftersom det är ett så pass populärt stopp. Caminon går på en trevlig gränd genom orten.

Bilder från etappen 2011 och 2022

 

Ur boken "Den Tidlösa vägen" för den här etappen:

”– Det är fullt, sa flickan beskäftigt på spanska. En äldre kvinna kom ut och bekräftade att både sovsalarna och de enskilda rummen var fulla. Uppenbarligen stämde det att antalet pilgrimer ökade ju närmare Santiago vi kom. Det här var dessutom ett rekommenderat huvudstopp och klockan var redan över sju på kvällen. Allt var fel egentligen. Nu testades min teori om att det alltid skulle finnas sovplats där min magkänsla sa till mig att stanna.

Läs hela min Caminoskildring i Den tidlösa vägen.

Till föregående etappsida
Föregående etapp
Till nästa etappsida
Till nästa etapp
Blogglogga ny vit 65 x 65

Den tidlösa vägen - en pilgrimsvandring på el Camino

Omslag till boken Den tidlösa vägen av Magnus Fyrfalk

I ”Den tidlösa vägen” skildrar jag mitt första möte med El Camino de Santiago de Compostela – den över 800 kilometer långa vandringsleden från franska Pyrenéernas snöklädda berg, till Atlantkusten i Galicien. Du får följa mig tvärs över Spanien och ta del av strapatserna, skoskavet, det lokala livet och de själsliga mötena med andra vandrare, och med mig själv. Det blev en dramatisk vandring som kunde ha kostat mig livet, men jag blev i stället mer levande än någonsin tidigare. 

En vanlig kommentar jag får är att det känns om att man som läsare (eller lyssnare) får vandra bredvid mig hela vägen mellan Saint-Jean-Pied-de_Port och Santiago de Compostela.