Frivilliga ”tack-bidrag” – Donativos

"Donativos" - betyder donationer och är ett viktigt ord på El Camino där många på erbjuder sina produkter mot en frivillig betalning. Donationer är också ett vanligt och sympatiskt sätt att bidra till varandra på internet. Vill du donera en valfri slant till mig som tack för läsupplevelsen är du välkommen att göra det via Swish eller Pay Pal.

FÖR SWISH

Skicka valfritt belopp till 0701833685.

FÖR PAY PAL - Gör så här: Betalningsrutan öppnas i ett nytt fönster. Jag är glad och tacksam bara för att du är här. Tack!

Prenumerera på mina nya inlägg

Skriv in din e-post adress så kommer automatiskt ett mail när jag gör nya inlägg i bloggen.

16: Bercianos – El Burgo Ranero (9 km)

26 juni 2011. Söndagseftermiddag

Det gick fort att lämna Bercianos och snart var jag ute på en grusväg som skuggades av en halv allé av ganska nyplanterade träd. Det är svårt att beskriva hur fantastiskt det kändes att åter gå på Caminon. Och precis som jag hade föreställt mig så var det verkligen en annan upplevelse nu. Det var varmt, blommor färglade vägkanterna, fjärilar fladdrade och sädesfälten vajade. Och sa jag att det var varmt?

e16_elburgo

Mot El Burgo Ranero

Det som också slog mig var upplevelsen av att vandra helt utan smärtor eller några som helst skoskav. Jag som hela livet hade tagit friska ben och smärtfrihet för givet, kunde nu uppriktigt förstå tacksamheten över en så ”enkel” sak som att kunna gå.

För den som har gått 45 mil i sträck så är nog vägen från Bercianos lite av en transportsträcka, men i mitt euforiska tillstånd var det en ren njutning. Det gick fort att tillryggalägga den knappa milen till El Burgo de Ranero, som är ungefär lika stort som Bercianos, men mysigt och ombonat. Första intrycket av byn var kanske lite tveksamt, eftersom Caminon leder in på en bygata utan egentlig vägbeläggning. Men parallellt löper en mer städad gata där flera härbärgen ligger och ett par trevliga restauranger. Jag valde det kommunala härbärget och blev välkomnad av en gammal man som genast lyfte av mig ryggsäcken och bad mig sitta ner. Jag var rätt svettig efter att ha vandrat genom den gassande eftermiddagssolen och mannen kom snabbt tillbaka med en flaska iskallt vatten att dricka. Jag hade turen att få den sista lediga sängen och den gamle insisterade på att bära upp min ryggsäck åt mig. Sängen fanns i ett litet rum där tre våningsängar precis fick plats. Fem andra män hade hunnit inkvartera sig redan. Fönstret stod öppet i ett fåfängt försök att försöka vädra i den stekheta eftermiddagen.

Härbärget kostade formellt inget utan man skänkte vad man ville. Nere i det kombinerade köket och uppehållsrummet satt två unga amerikanskor som hälsade och småpratade lite. Den ena tjejen hade röda utslag i ansiktet. Anledningen till det skulle jag få veta senare.

Sommar

Sommar

När jag hade installerat mig, duschat och tvättat mina svettiga kläder gick jag tvärs över gatan och åt en god pilgrimsmeny på en uteservering. På gräsmattan bredvid härbärget satt lättklädda pilgrimer och kopplade av i skuggan. Konstrasten mot det blöta huttrandet i exempelvis Larrasoaña, för drygt tre månader sedan kunde inte ha varit större.

Restaurangen i El Burgo Ranero

Restaurangen i El Burgo Ranero

Jag betraktade mina nya medvandrare. Några av dem gick lika stapplande som jag gjorde förra gången och en Walesare jag talade med hade samma hastighetsmani som jag beskrev i första delen. Omedelbart var jag tillbaka i samma speciella Caminoanda som jag hade upplevt i mars. Det är som om Caminon har ett eget liv och en egen kultur som besjälas av de som för tillfället vandrar mot Santiago.Jag undrade hur pass lika vi var de som gick här för 1000 år sedan. På ett sätt kände jag mig nästan som en bedragare den här kvällen, med mina pigga ben. Samtidigt kändes det tydligt att månaderna hemma i Sverige hade givit mig chansen att reflektera över både vandringen och mig själv, vilket på ett sätt gav mig extra erfarenhet inför fortsättningen. Medan skymningen föll över El Burgo Ranero kände jag tydligt att fortsättningen skulle bli en helt annan upplevelse än strapatserna i mars.

Slappande pilgrimer i den varma kvällen på härbärgets gräsmatta.

Slappande pilgrimer i den varma kvällen på härbärgets gräsmatta.

När jag hade ätit upp maten satte jag mig på gräsmattan med de andra vandrarna i den varma kvällen. På slaget 22 kom hospitalieron (föreståndaren) och föste ihop oss. Det var dags gå till sängs och släcka ljuset kollektivt. Det lilla rummet var kokhett och det hjälpte inte att fönstren stod öppna. Det var bara att ligga ovanpå lakanspåsen och försöka undvika att röra sig. Sovsäcken som låg kvar oanvänd i ryggsäcken skulle sannolikt inte behövas den här gången.

Klicka på pilen framåt för nästa dag eller bakåt för den föregående

Instagram
Prenumerera på bloggen.

Skriv in din e-postadress så kommer ett mail när jag gör ett nytt inlägg.

Donativo

"Donativos" - betyder donationer och är ett viktigt ord på El Camino där många på erbjuder sina produkter mot en frivillig betalning. Donationer är också ett vanligt och sympatiskt sätt att bidra till varandra på internet. Vill du donera en valfri slant till mig som tack för läsupplevelsen är du välkommen att göra det via Swish eller Pay Pal.

FÖR SWISH

Skicka valfritt belopp till 0701833685.

FÖR PAY PAL - Gör så här: Betalningsrutan öppnas i ett nytt fönster. Jag är glad och tacksam bara för att du är här. Tack!

Bra böcker!

Fler boktips här